...och som gungade betänkligt när tåget plötsligen ryckte till. Han tog ett snabbt steg i sidled för att parera och deras lår möttes som hastigast. Egentligen borde hon ha känt äckel av beröringen, men det var som om hon kom av sig mitt i tanken och i stället började en fundering formuleras i hennes hjärna. Var det kanske han? Hur skulle det kunna se ut? Skulle de dela på en cigarett på morgonen? Nej. Herregud. Vad var det här för tankar? Givetvis var det inte han. Så långt hade det inte gått.

Tåget rullade in mot Mariatorget och hon gjorde sig redo att försöka tränga sig av. Det var rent för djävligt hur mycket folk det kunde vara på tunnelbanan så här dags. Snart skulle det väl behövas sådana där stationsvärdar som tryckte in folk i tågen. Sådana som de har i Tokyo. Hon rös till. Någons andedräkt i hennes

Inga kommentarer: